Sommarresan del två

Nu har jag äntligen redigerat klart fler bilder från vår sommarresa! Lagom till att hösten redan är här det vill säga.Vi var fortfarande i Wien och jag vaknade här, i soffan med ljuset som silade in mellan de tunga gardinerna.
Efter frukosten gick vi till tunnelbanan och här har vi precis gått av ett tåg för att byta till ett annat.
Vi skulle nämligen hit, till slottet Schönbrunn!
En helt sinnessjukt magnifik byggnad i bästa färgen sorbetgul.
 
Man fick dessvärre inte fota inuti slottet men tro mig när jag säger att insidan är ännu pråligare och vackrare än utsidan.
När vi tittat igenom varenda rum köpte vi dyra smörgåsar.
Och asgod juice. Med bra formgiven utsida.
Sedan promenerade vi i "trädgården" kring slottet. Och jag använder citationstecken eftersom det snarare är en jävligt stor park som omger alltihop.
Och här står jag i just den jävligt stora parken. Hej hej.
Här står min far! Han tittar åt slottets håll och jag tror han i just den här stunden försökte lista ut var i trädgården en målning som hängde inne i slottet hade blivit målad.
V på väg... någonstans.
Denna utsikt alltså!
En helt okej piffig fontän, som matchar trädgårdens proportion. För ja, ni ser ju själva hur pluttiga människorna är som sitter framför kalaset.
Efter mycket stånk och stön i värmen kom vi upp hit, byggnaden som ni kan se i mitten på utsiktsbilden. Detta är en gloriette och om man googlar denna term får man denna beskrivning: "... en typ av lusthus eller trädgårdspaviljong". Detta är alltså ett lusthus. Japp. Ni kan ju göra jämföringen människa och fönster på denna.
Så här fint var det i alla fall inuti glorietten. (Förlåt men här måste jag bara säga gloriette igen eftersom jag vill känna mig som nån fransk överklassdam som svänger med vackra ord. Det var bara det.)
När jag töntat mig färdigt med uttryck och jag och mina systrar pausat en stund i skuggan med varsin bok gick vi vidare.
Världens vackraste och klokaste minstingar.
Vi lämnade slottslivet bakom oss och skulle åka in till stan igen.
Ni kan redan nu stålsätta er för den otroliga mängden bilder på hus som kommer.
Gick förbi här och tänkte att hen som kombinerade detta nya hus med detta gamla faktiskt visste vad hen gjorde. 
Cykelaffär som pappa var tvungen att stanna till vid. Jag förstår honom.
Här skulle man bo.
Eller här!
Far igen.
Valfri snubbe som någon tyckte borde bli förevigad som staty. Men nu ska vi inte vara sånna! Han gjorde säkert något jättebra.
Här är han igen. Men skit i honom och titta på de vackra husen istället, eller den mysiga uteserveringen i bakgrunden.
Ännu ett mysigt ställe man skulle velat stanna på.
Som ni märker så är österrikarna ena fenor på det där med arkitektur. I alla fall om man som jag är svag för 1700-talets rokoko och nyantik.
Tyckte om att vi gick förbi så många hus med öppna fönster. Det gjorde att varenda hus kändes väldigt levande.
En vacker saluhall.
Anledningen till att vi inte stannade på de mysiga utefiken var att vi skulle hit. Till Cafe Central!
Det är ett helt underbart ställe som andas svunnen tid och man kan verkligen föreställa sig att en 1800-tals dam närsomhelst dyker upp bakom en av pelarna.
Jag menar titta bara! Servitörerna hade vit skjorta och svart väst och förkläde.
Drack fin cappuccino.
Mor och far åt apfelstrudel.
Saga njuter av varm choklad.
Den här chokladtårtan åt jag, den var som ni kanske förstår helt sjukt god.
Älsklingar.
Rekommenderar er verkligen att gå hit om ni någon gång befinner er i Wien! Adressen är Herrengasse 14. Spring.
Efter två tre timmar av prat och skratt gick vi vidare och förbi här igen. Älskar kupolen så så så mycket.
Sedan gick vi i lite butiker och jag köpte en klänning på Zaras rea. Dreglade även över dessa, främst de svarta allra högst upp som hänger över Céline-skylten.
Okej tak ändå, och vackra käppar.
Elsa darling.
Mamma gick och suckade över husen hela tiden och sa att de såg ut som tårtor. Och ja, det gör de. Kan även tilläggas att min mamma inte suckade i den bemärkelsen trött, slut, färdig är besviken och ogillar det. Utan mer trött, slut, färdig å byggarbetarnas vägnar och helt tagen av det vackra.
Vi passerade en mycket fin bokhandel som tyvärr hade stängt. Å andra sidan kan man undra om jag hade fått ut något av att gå i en österrikisk bokhandel när jag än så länge bara läst tyska 1.
Bra färger på dessa hus.
<3
<3<3
Alla dessa hästar alltså! Klagar inte. Staden blev väldigt fin med alla dessa hästar och vagnar överallt. Tyckte dock synd om lokalbefolkningen som säkert suckar i första bemärkelsen.
Vi älskade det i alla fall! Precis som alla andra turister antar jag.
Snabb cykel med bra färgkombo.
Mixen av gammalt och modernt var mycket fin. Sedan gick vi hem för att äta kvällsmat och gå och lägga oss.
Här trycker S in portkoden och när vi vaknade morgonen därpå satte vi oss i bilen och åkte mot Kroatien.
 
Just exakt nu befinner jag mig hemma i tv-soffan i Sverige, med besvikelse över hur helgen blev/blir och ett ont i halsen som släpper sakta men säkert. Saknar slottslivet.

KOMMENTARER

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0