Och...

Och man tittar ut genom fönstret och tänker att jaha, var det allt? För det var inte såhär jag hade föreställt mig det. Och man tänker att härifrån vill jag bort, spelar ingen roll bara det inte är här och bara jag inte är jag.
Och löven glittrar som små gröna smaragder när jag cyklar under dem och solen träffar mig i ögonen och för en stund är allt bra. Men så knackar ångesten på dörren och jag orkar inte hålla igen den. Dörren viker sig och detsamma gör jag. Viker mig för ångesten och orkar inte vara glad. Då spelar det ingen roll att löven är smaragder och jag är snabb på min cykel. "Ångest är min arvedel."

En lördag i maj månad

I lördags var jag i Oxelösund med Marika och Amanda. Vad tusan gjorde du i Oxelösund undrar ni. Det är en mycket relevant fråga som jag nu ska besvara. Vi skulle nämligen besöka Americana classic vintage warehouse där det var sista helgen för bag sale (fyll en påse med kläder och skor, betala 100 spänn).
Jag och Amanda satte oss på tåget från resecentrum till Nyköping 8:28, Marika klev på senare.
Sedan fotograferade jag inte på väldigt länge. I alla fall inte sådant jag kan visa er (bilder på olika hakor ur mindre smickrande perspektiv, bussbilder med grimarser och så vidare, och så vidare) men vi letade i alla fall upp rätt buss efter tågresan och sedan var vi snart framme i Oxelösund och ännu lite senare i butiken.
Efter en timmes shopping ungefär gick vi tillbaka till busshållplatsen, där åt vi amerikanskt godis och traskade runt lite i Oxelösund centrum (läs: ett torg med en ICA-butik, cykelaffär, Systemet and that's about it).
Sen var vi framme i Nyköping igen och bestämde oss för att gå och käka.
Och jag var såklart tvungen att fota tulpanerna utanför Nyköpings teater. "Men va fa-an Nora, kom nu då! Ska du fota tulpanerna?!" (Jaa...)
Och nu mina damer och herrar, kommer vi till den intressanta och lite sorgliga biten av historien. Vi skulle köpa tågbiljetter hem och får veta först efter att vi betalat för dem att vi först måste åka buss i en timme till Katrineholm, vänta i ca 20 minuter och sedan åka tåg sista biten hem. Marika slapp dessa bekymmer eftersom hon skulle ta en annan buss hem till sin pappa som bor en bit utanför Norrköping, men jag och Amanda var tvungna att sitta och vänta på bussen till Katrineholm. Dessa dryga 15 minuter spenderade vi genom att klaga. 
Men det gick bra! Bättre än väntat faktiskt. Bussresan var över på ett kick och sedan gjorde vi medmänniskorna på perrongen i Katrineholm obekväma genom att låta lite för mycket och dansa hey macarena. Tänk vad bra jobbiga situationer kan bli bara man har fint sällskap!
 
Och så var den lördagen och den utflykten till ända. Och ja, jag ska visa vad jag plockade på mig inne på Americana.

Hey rich girls

Var ute i trädgården och fotade precis efter regnet för ett tag sedan, blev rätt fina bilder ändå. 
Slutade tidigt idag och har sedan dess gjort detta: druckit två caffe frappe med smak av creamy caramel. Och det var det... Over and out.

We should have gone to France

Jag vet inte vilka blommor det är eller vad busken heter, men de är fina dessa små, små vita blommor.

Tvinga mig inte att skriva om Berlinmuren

Ja här ligger jag i sängen och försöker samla motivation till att skriva om Berlinmuren. En ynka liten del kvar innan jag kan skicka in arbetet. Konsekvenser för framtiden och nutiden måste jag skriva om innan jag är klar. Och jag vill göra allt annat än just det. Men jag måste. (Blä nej tvinga mig inte jag vill inte jag vill inte jag vill inte.)

En liten humla

En humla på besök i vårt äppelträd för en stund sedan, grämer mig över att den är ur fokus på sista bilden men ändå lite fint på något sätt. Den lämnar liksom blomman (som fortfarande är i fokus) och flyger ut ur bilden. Poetiskt va?
 
Hoppas det gick bra för alla er ettor på nationella provet i matte idag! För mig gick det helt ok, men det är så sjukt svårt att veta och man vågar inte säga att det gick bra, för man är aldrig säker på om man gjorde rätt eller fel. Gud, det är sällan jag är såhär extremt osäker på mig själv men när det gäller matte så är jag precis det. Extremt osäker.

Jag måste sluta

Åh gud det är så töntigt, att jag fortsätter att jämföra. Jämföra precis allt med det du har, det du kan. Vi ses inte ens varje dag längre, jag borde ha tröttnat på att göra det efter varje dag i tre år men det kanske aldrig kommer gå över. För jag forsätter och en dag kommer det väl bli min död.
 
Jag måste hela tiden plåga mig med det du har som jag inte har, och även om jag vet att du är som jag och säkert jämför dig med någon annan så kan jag inte sluta. Alla dessa dagar då jag önskade att jag var du, alla gånger jag velat ha det du har. Även om jag är nöjd med den jag är så kan jag inte sluta jämföra.
 
Jag jämför inte bara med dig, utan med alla. Hela tiden. Och det är så typiskt för det gör ingenting bättre, det gör istället allt sämre. Och jag försöker intala mig själv att jag är bättre än så, ja, till och med bättre än vad du är. Men jag faller alltid tillbaka och forsätter att jämföra. Önskar att jag var du, önskar att jag hade det du har. Jag måste sluta, det går inte längre. Jag kommer falla ihop i bitar.

Körsbärsblom i min trädgård

Just nu är det inte lika soligt eller fint väder ute som när dessa bilder togs. Jag tror det regnar (låter som fint regn man inte kan se) och det är grått ute. Lite trist är det allt, men vad kan man göra åt det. Hoppas ni får en fin dag och att det är bättre väder hos er. Kram!

Picknick i en park

I torsdags hade jag picknick med Amanda och Marika, vi tog oss till Folkparken och åt både det ena och det andra. Då hade ledigheten precis börjat och nu är den slut. Men det har varit bra, har hunnit med förvånande mycket och hunnit sova på två andra platser än i min egen säng. Har flängt över halva Östergötland faktiskt.

Would you please

källor på sandra beijers pinterest
Snygga, enkla klänningar. Korta tröjor med högmidjade kjolar och shorts. Vackert hår. Ge mig detta nu tack.

Försommar

Och så kom värmen och med den blommorna och knopparna. Hej försommaren, du var efterlängtad!
 
På tal om ingenting så har jag gjort två prov idag, ett nationellt och ett naturkunskapsprov. Men ingen vila, ingen ro, nästa vecka och veckan efter det är fullproppade med nya inlämningar och prov. (Vill bara bort.) Och när vi ändå är igång med klagandet, jag behöver teknisk support! Det är nämligen så att min dator inte kan känna igen minneskortet från min kamera? Jag förstår inte vad jag gör för fel, helt plötsligt fungerar det bara inte. Kan köra med en sladd så det är ingen kris, men det är  mycket smidigare att bara stoppa in minneskortet. Hjälp?

Det är aldrig tillräckligt

Världens gulligaste Edvin, lillkusinen med blonda lockar.
Jag har ingenting att berätta för er mer än att det är så sjukt varmt och skönt ute (som om ni inte visste det själva), att jag precis nu blev klar med plugget inför morgondagen (men fortfarande har saker kvar i ett annat ämne) och att jag är helt slut (men nämn en dag då man inte är det). Hoppas ni mår bättre än vad jag har gjort idag och gör just nu. Kram.

Det kallas svammel

tumblr
Den här dagen har varit så bra! Men inte bara på grund av det varma vädret (cyklade till skolan med bara jeansjacka över min kofta). Har nämligen ätit god mat hemma hos Amanda tillsammans med henne och Molly, varit på stan med Molly och köpt massor utav fint på H&M och varit på min systers musikkafé. Och sedan cyklat hem igen i värme. (har även pluggat men det är så jädra tråkigt så det tänker jag inte nämna, förstör bara stämningen.)

Konstaterar fakta

Riga 2012.
Idag har jag jobbat, spelat tennis på skolgården, tittat på Supernatural och ätit hemmagjord pizza. Imorgon är det måndag och jag vill verkligen inte till skolan.

Jag väntar

Jag vill skriva så mycket. Om hur allt är så konstigt grått och vanligt. Om hur allt hela tiden upprepar sig, allting är sig likt och inget är nytt. Jag vill förändra så mycket med mig själv och min omgivning. Flytta till en spännande plats, klippa lugg som Brigitte Bardot, skaffa piercingar, göra något. Något som syns och som gör skillnad. Något som skapar ett avbrott från denna gråa vardag.
 
Att vara 17. Var det verkligen en så bra idé att fylla år? Jag borde tänkt igenom det mer. Men tyvärr fungerar det inte riktigt så. Jag önskar jag kunnat hoppa över det här året. Snabbspola till den 20 mars 2014, fylla 18 och sedan börjar livet. 
Vad sorligt förresten. Att jag tror att livet kommer börja vid 18. Som att det då helt plötsligt kommer gående runt hörnet, ursäktar sig att det blev så sent "trafiken du vet" och sedan "nähe då kör vi igång då". Och sedan börjar livet. Det är redan här! vill jag skrika till mig själv. Det är redan här men du är för dum och för rädd för att göra någonting med det! Och precis så är det. Jag är för dum för att fatta att jag sitter och väntar på något jag egentligen måste hitta och skapa själv. Och för rädd för att ta tag i det.
 
Men tills dess att jag tar tag i mig själv och vågar förändra något, så väntar jag fortfarande på livet och ett litet "ursäkta blir lite sen, mycket trafik" för låt oss vara ärliga, det är mycket lättare än att ta tjuren vid hornen och faktiskt göra något åt det själv. Så jag väntar.

Det är för grått

Saknar Grekland förra sommaren.
Är just nu i skolan och är bara så himla t r ö t t. Trött på allt men mest mig själv. Vill klippa Brigitte Bardot-lugg, ta näspiercing och helix. Som sagt, trött på det vanliga och det jag redan vet. Vill vidare och vill ha förändring. Det känns så grått här, ja ja jag vet, det är i alla fall inte vinter längre. Men det kanske är därför jag vill bort, bort nu när jag vaknar till liv efter vintern? Äsch jag vet inte, jag borde inte överanalysera så mycket. Tillbaka till diksussionsfrågorna nu Nora.

Middag

För ett tag sedan var jag och familjen på middag hos några av våra kompisar.
Vi åt pressad potatis och en supergod gryta med lax och pilgrimmsmussla.
En fantastiskt fin sallad...
... och sparris!
Det var verkligen så sjukt gott, tappade räkningen på gångerna jag tog om.
Efter maten plockade jag ihop lite godis.
Det här är min favorit of all times. Soda pops!
Till efterrätt blev det en chokladtårta med grädde, sedan var jag med i ett musikquiz på tjejsidan (vi förlorade...) men bidrog inte med speciellt mycket. Mina kunskaper om musik från 80-talet är minst sagt bristande. Jag ritade mest i ett block. Men det var underhållande i alla fall.

RSS 2.0