Frankrike s01ep03

Äntligen har jag tagit tummen ur och fixat ett till inlägg om Frankrikeresan. Puh.Den tredje dagen i Frankrike skulle vi besöka ett kloster, så vi for dit med bilen och det här var det första jag fotade. Lummigt och grönt, kan inte göra annat än att sakna det.
Kryddträdgård.
Även om vi inte ville var vi tvungna att hänga med en guidadtur, för man fick tydligen inte gå själv i klostret.
Tyvärr så var allting pissdåligt gjort. De informationslurar vi fått med inspelningar av information var dåligt gjorda, en fransk man med så dålig engelska att jag nästan förstod den franska informationen bättre. Och vid flera tillfällen sade han fel på bandet och fick rätta sig. Så fort jag hade hört något glömde jag bort det igen. Såhär i efterhand kommer jag inte ihåg någon historia om klostret alls.
Men fint var det i alla fall. Som på de flesta andra kloster.
Högt uppe på ett berg stod ett stort kors och det var jag ju tvungen att fota.
Klostergården var så.så.så vacker.
Ja ni ser ju.
S.
Glaskonst i fönstrena i sovsalen.
Sedan gick vi ut på gården.
Där fanns massa rosor, lavendel och andra vackra blommor.
<3
Gröna växter på rad.
Sedan bestämde mamma och pappa att vi skulle äta matsäck uppe vid korset på berget. Så då började vi gå uppåt.
La famille.
Uppe vid korset var det världens utsikt.
Så himla vackert.
Som sagt så åt vi vår matsäck där uppe. Baguetter fullproppade med goda grönsaker, ost och salami <3 (helt ärligt så vattnas det i munnen på mig när jag skriver detta)
Nu är det kanske lite svårt att se, men mitt på den där bergsknallen låg en ruin av... tja något gammalt.
Sedan gick vi ner igen, tog bilen till en närliggande stad och började promenera.
Till sist hittade vi ett litet kafé på ett torg. Jag beställde en cappuccino.
Och en crêpes med socker och citron. Fast! det var verkligen inga riktiga crêpes, utan mer som vilken vanlig pannkaka som helst. Lite besviken, men så får man ju komma ihåg att man inte kan förvänta sig en lövtunn crêpes i världsklass på ett litet överbelamrat kafé.Men mamma var nöjd ändå, trots dåliga crêpes (men till ägarinnans försvar så var de faktiskt riktigt goda).
Småsystrarna drack Orangina.
Eftersom det var allahelgona kom ägarinnan ut med en korg med godis. Så då tog vi några var!
Gott.
Ja, och sedan traskade vi tillbaka till bilen igen medan solen sjönk allt längre ner.
Älskade dessa hus.
Så fint, jag smäller av.
Där vi parkerat bilen stod den här mycket eh... provisoriska stolen.
Men vi ville riktigt åka hem direkt utan åkte istället till stranden.
Tittade på molnen, horisonten och den dolda solnedgången (ja på grund av molnen).
Så himla vackert land alltså.
Mamma förevigade.
Och så bergen som en ständig följeslagare och kuliss.
Att titta på vågorna är kanske den bästa formen utav terapi.
V sprang som vanligt fram och tillbaka.
Mor och far.
Systrarna.
Fina E i blåsten.
Innan vi åkte hem igen var himlen så sjukt vacker. Alldeles blygrå och tung.
När vi var tillbaka i vår stad letade vi upp en restaurang för att äta.
Jag åt ravioli med bland annat tomatsås.
Mamma åt risotto.
V lyssnar på pappa som berättar om klostret.
Sedan fick vi efterrätt. Och för att pappa hade valt nån jädra extra fancy meny fick han det här. Skandal...
... eftersom jag bara fick en kula glass. Nåväl, jag hade kanske inte orkat något mer ändå.
Ja, och sedan åkte vi hem och sov och så var tredje dagen över.

KOMMENTARER
Postat av: ida foto. ♛ ᴊᴜʟᴋᴀʟᴇɴᴅᴇʀ ❄

underbara bilder!

2013-12-08 @ 20:05:39
URL: http://prinsesc.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0